söndag, augusti 28, 2016

Med bil till Sylt

Inspirerad av att på facebook ha följt flera bekanta som med husbil kört längs Danmarks västkust, berättar jag under nedanfinnandes länk hur det var för drygt två decennier sedan när frun och jag körde Danmarks västkust på längden och in i Tyskland.

https://docs.google.com/document/d/11xEprRTlClx4aKyftpBsvyV0mGfzrHdbZANwvGeuQLo


Från Skagen kom vi till den, under sand begravda, "tilsandede Sct. Laurentii Kirke" varifrån vi fortsatte i Danmarks hela längd till ön Sylt i Tyskland.

söndag, juli 10, 2016

Nytt i Panama

Jo, ni som håller på där ute med världens viktigaste jobb får lära er nya namn och procedurer när ni ska köra båt genom Panamakanalen. De nya slussarna heter på Atlantsidan Aqua Clara Locks och på Stillahavssidan Cocoli Locks.

Inga "mulor" längre i de sex nya slussarna. Linehandlers från land, som tidigare, men besättningen hjälper till och man använder tugbåtar och båtens egna trossar. Jag förstår att man har förstorat Gatunsjön också. Fast passagen genom Culebra Cut (tidigare Gaillard Cut) är sig väl lik, förutom at det lär vara djupare.

Jag hittade en rktigt bra film om hur det går till >>

Se filmen>>

 

onsdag, juni 29, 2016

Drag i tröjan

Nu står det snart UEFA EURO 2016 tvärs över det rödsprängda i ögonen, pupillerna ser ut som fotbollar, isländska flaggor flimrar bakom ögonlocken när man blinkar och håret reser sig lite varstans på kroppen när vikingaättlingarna gör vulkanen, kampramsan som dom för övrigt knyckt idén till från ättlingarna till ett annat fredligt krigarfolk: Maorierna på Nya Zeeland där rugby-laget All Blacks dansar en Haka (traditionell maori-kampdans) inför varje match. Fast andra påstår att islänningarna har knyckt idén från det skotska laget Motherwell

På högskolan i Borås forskar man kring ett "smart tyg" som ska ändra färg när någon drar i det och därmed avslöja regelvidriga tröjdragningar för fotbollsdomarna.

Sluta forska, jag har tänkt på en sak:

Sätt boxhandskar på fotbollsspelarna. Ingen drar i några tröjor med sådana på händerna.

 

I ett senare skede kan man ändra reglerna så att dom får boxa bollen med tillexempel vänster hand istället för att nicka. Då slipper dom hjärnskador och farliga krockar i luften.

Och det bästa av fotbollskalaset har vi kvar: Finalerna.

 

lördag, juni 25, 2016

Hyperloop, Sångsvanar och fotboll

Att vi får rörfrakt av gods och passagerare med Hyperloop över Åland lär väl inte jag, eller någon annan nulevande ålänning, få uppleva men det finns en avlägsen chans att barnbarnen får uppleva att Sverige ska lyckas ta sig till final i ett fotbollsmästerskap men jag är nöjd ändå för jag fick uppleva att Island blev en fotbollsnation att räkna med och att sångsvanarna tog över i Ladängsviken.

Fast det här med svanarna gör mig lite kluven. Jag saknar vårt gamla trogna knölsvanpar som har avlat ett par dussin barn i vår vik. Dessutom verkar det här sångsvansparet vara dumma i huvet i så måtto att dom inte förstår sig på fortplantningens njutning. Iallafall fick dom inga ungar i år vilket ju förstås kan bero på mårdhundarna som smyger omkring och skiter stora högar på stranden om nätterna.

Nå, hur som helst är det njutningsfyllt att midsommardagsmorgonen sitta på altanen med en koffeinspäckad mugg av morgongdrogen och betrakta sångsvanparet som sover flytande utanför vassruggen. Gubben, är det väl, sträcker nu och då på halsen och spanar. Jag undrar om den gossen någonsin får sova mer än två minuter i taget. Rättvist vore väl om honan spanade någon gång och lät karln sova.

Å ska ni åka svävande tåg i plåtrör får ni nog ta er till Moskva om några år.

Det verkar bli en skön midsommardag.

 

lördag, juni 18, 2016

Hellre sol än segel om man ska överfara Atlanten med robotbåt.

 

Ni vet väl att det finns en organisation som heter World Robotic Sailing Championship, WRSC vars syfte och strävan är att utveckla seglande robotar och att om något år överfara Atlanten med en sådan. Personligen tror jag, efter att senaste höst ha vistats en vecka i Sjökvarteret i Mariehamn under WRSC:s tävlingsseglingar därstädes, att segel och vind inte alls är den bästa framdrivningsmetoden för en obemannad båt som ska korsa Atlanten. Jag tror att en sådan båt ska drivas med solkraft. Det tror också de två killar i USA som på fritiden och med låg budget alldeles egenhändigt byggt Solar Voyager som nu har lämnat USA med kurs på Portugal.

Solar Voyager styr sig själv längs en rad med GPS-waypoints över Atlanten och hon rapporterar sig själv till land var femtonde minut via det satellitbaserade kommunikationsnätet iridium.

Solar Voyager är ca 5 m lång och 1 m bred. Solpaneler som laddar batterier står för framdriften via två eldrivna propellrar. Båten gör knappt fem knop så färden beräknas ta fyra månader. Om allt går väl angör hon land i Portugal någon gång i höst. I så fall blir Solar Voyager den första obemannade båt som korsar Atlanten. Det är dock många faror som lurar på vägen. Propellrarna kan trassla in sig i sargassotång, plast, fiskegarn och allehanda skräp som vi människor har slängt i havet. En tidigare båt, Scout, vilken lyckades ta sig halvvägs över Atlanten innan den slutade sända data till konstruktörerna var så programmerad att den för att frigöra sig från skräp backade en bit med jämna mellanrum. Om så är fallet med Solar Voyager känner jag inte till.

Läs mer>>

Följ Solar Voyager >>

 

 

måndag, maj 16, 2016

GÄSTEN: Daniel Lundberg

 

Jag talade med Daniel , 39. Han är nybakad maskinchef och har precis börjat på sitt första chiefjobb. Därmed tillhör han den grupp människor, sjöfolket, vilka har världens hav som arbetsfält.

Daniel guidar sonen Ville i ms Finlandias maskinkontrollrum.

Navigare necesse est”, utan sjöfart klarar vi oss aldrig! Sjömannens jobb är spännande och välbetalt och arbetsplatserna finns över hela världen! Inget att ha, tycker nutidens unga. Att sitta på en båt flera veckor i sträck med taskigt bredband är inte bra. Uniformsglamouren på kryssningsbåtarna har förvisso lockat en del unga till sjökaptensutbildningen, bland dem är många kvinnor. Alla vill vara kapten i bländande vit uniform. Färre vill tillhöra den tekniska personalen som ser till att alla knapparna kaptenen trycker på, fungerar.

Sotänglar kallades maskinfolket på steambåtarnas tid. Det var sotänglarna som såg till att kaptenen kunde köra sitt fartyg från hamn till hamn. Bilder av Titanics bolmande skorstenar har vi alla sett. Det var de anonyma sotänglarna under det svarta rökmolnet som var hjältarna där de slet med att hålla steamet på topp. Djupt nere under vattenlinjen offrade de livet när navigatörerna på bryggan gjorde en tabbe eller krigsherrarna slängde iväg en torped.

Nåja, som i alla brancher går det upp och ner även inom shipping men utan jobb behöver en framåtsträvande ung sjöman med maskinistutbildning inte vara.

Hej Daniel, vem är du?

Hej själv, jag är Daniel Lundberg, ålänning och sjöman. Jag har sambo och två barn. Jag är maskinchef på ett litet forskningsfartyg, ms Letto. Hon drivs under finsk flagg av VG Shipping i Åbo. Vi mäter havsbottnen runt omkring Svalbard och Bjørnøya.

söndag, maj 15, 2016

Sallysailors under kajutlampan

 

Sallysailors, fr v båtsman/pumpman Åke Ek, maskinchef/ teknisk inspektör Tore Johansson, båtsman Per-Erik Palmu och maskinchef Lars-Erik Eriksson

"Vi var nog lite stolta över att segla i Finlands största rederi. Anekdoter om Algot vårdades och återberättades kring matborden i mässarna".

https://docs.google.com/document/d/10yEzfNoSPPY6yjSX8dupXiQGwCn-t2iQVWisQ_qg86U