KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

tisdag, februari 26, 2008

Arn, tempelriddaren

Klanen for till Stockholm på bio. Servitören på den grekiska krogen där vi åt lunch var en glad herre. Villigt fotograferade han gästerna från de karga skären. Något muttrade han när vi inte ville ha champagne till maten, som han föreslog, utan bara vatten. När vi sedan åt bara svärdfisken och lämnade potatisen blev han rent olycklig. Vi förklarade dock tröstande att det inte var fel på potatisen utan på oss. Vi tillhör det mystiska GI-folket, sa vi.

- Aha, förstår, GI vara allergisk, inte tåla potatis, sa servitören.

Sedan skulle vi pissa. Toaletterna var så nymodigt tekniskt avancerade med elektroniska strålar hit och dit istället för handtag och kranar så vi fick ta den medlidsamt huvudskakande toalettvakten (en arab) till hjälp för att få till det.

- Jävlar! Vi måst far oftare ti Stockholm så vi åtminstone håller oss underkunniga om hur man ska pissa! sa Bror.

Hur filmen var? Jo, Arn och Cecilia lekte tafatt på hästryggen i solsken, sommargrönska och fågelkvitter, ramlade omkull i gräset, och blev så där vansinnigt kåta i varandra som dom kan bli på film. Sedan måste Arn rida till Det Heliga Landet och slå ihjäl folk i Guds namn med sitt oövervinnliga svärd. Han lämnade Cecilia kvar i den ondskefulla klosterpriorinnans våld. Men han blev ju borta bara tjugo år så Cecilia väntade trofast, naturligtvis. Åtminstone en arab framställdes som pålitlig hedersman i filmen. Det var bra. Araberna kan ju behöva all goodwill dom kan få. (Se mitt förra inlägg.)

Betyg: Snygg, välgjord Guillo-smörja med många hästar och alla ingredienser man känner från vilken som helst vilda västern-film, inklusive hjälten ridande bort i solnedgången vid filmens slut.

Fast Arn red förstås in i solnedgången med kurs hemåt. Från The Holy Land till Folkungarnas rike. Där slutade filmen.

Inga kommentarer: