KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

fredag, mars 07, 2008

Världens ände

I början på nittiotalet var jag styrman på M/t Bonny. Vi kom farande upp genom Fair Isle Channel för att runda Foula och gå till Sullom Voe för att lasta olja. När Foula syntes i horisonten om styrbord började den västliga vinden tillta. Efter bara en halv timme blåste det så hårt att vågtopparna revs loss och drev över vattnet så det såg ut som snö. Bonny drev lika mycket sidlänges som hon vann distans framåt. Snart hade stormen satt oss innanför den för tankbåtar förbjudna 20-sjömilsgränsen vid Foula.

Kapten Vepsäläinen meddelade över radio till Shetland Coastguard att vi inte förmådde styra det lätt ballastade fartyget och att vi råkat driva innanför 20-milsgränsen, sorry about that, men att vi nu skulle kovända och ta oss längre ut och hade för avsikt att ta in mera ballast.

Yes Sir, Coastguard hade observerat oss på radarn, no problem, if you need help, don't hesitate to inform us, good luck and welcome to Sullom Voe !

Några timmar senare, efter att ha pumpat in 20 000 ton vresigt atlantvatten i Bonnys tankar, kröp vi långsamt förbi Foula i full storm.

Ön fastnade för alltid i mitt minne, ett urtidsmonster som stod med fötterna i den rykande blygrå Atlanten. Molntappar jagade över de taggiga bergstopparna. Ljuset skiftade från hotfullt dunkel till blekt dis under revor i molntäcket som rusade ostvart. Det var hotfullt, vilt och vackert! Och jag visste att där bor det folk! Jag sa åt skeppar'n att den ön och det folket skulle jag vilja besöka.

- E du int klok, sa han. Jävla stenröse som ligger i vägen. Vi drev ju nästan på fanskapet! Ja begriper mej int på folk som vill bo på ett sånt ställe.

Fuola har alltid fascinerat människor. Ultima Thule, eller Tile, världens ände, beskrivs i grekisk och romersk mytologi som en plats, oftast en ö, långt norrut på världens yttersta kant. Man vet att Foula har kallats Ultima Thule redan på Romartiden. Ön häver sig majestätiskt upp ur Atlantens djup. På avstånd tecknar sig de fem bergstopparna Noup, Hamnafield, Sneug, Kame och Soberlie stelt mot himlen. Ön ger ett överväldigande, dystert intryck. Foula är ungefär 4,8 kilometer lång och nästan lika bred. Vikingarna kallade ön Fuglöy - fågelön - därav Foula.

I dag bor det 26 personer på den trädlösa ön. Den ligger i ett av världens mest stormpiskade områden. Vågor på upp till 30 meters höjd dundrar under stormarna mot de taggiga strandklipporna. Hus och jordbruksredskap måste på vissa platser surras till marken med kättingar och järnspett för att inte blåsa bort. Befolkningen på ön är inte mycket för förändringar. När Storbritannien gick över till den Gregorianska kalendern 1752 höll foulaborna fast vid den gamla Julianska kalendern. Det gör man ännu i dag. Resultatet är att man är 12 dagar efter vår tideräkning. Man firar jul den 6 januari och nyår den 13.

Var ligger Foula? Jo, uti vildaste Nordatlanten, 27 km väster om Shetlandsöarna.

När jag i kikaren betraktar de ensliga husen på Foula ser jag att det ryker friskt ur skorstenarna. Hur är det möjligt? Vad eldar dom med? Det finns inte en buske på ön. Och ingen människa av kvinna född kan samla drivved på Foulas lodräta, av bränningar pinade, stränder.

Fortsättning följer.

Inga kommentarer: