KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

måndag, februari 15, 2010

Det är fint i Stockholm...

men vägen dit och därifrån är färdens mål.

Vid pass en halvtimmes sjöfärd från eller till Mariehamns Västra hamn passeras fyren Marhällan, sista känning med Åland för den som är på utgående och ett välkommen för dem som styr hitåt.

Fyren Marhällan är så pass berömd att Ålands största lokaltidning har tagit den som sin symbol för betygsättning av omskrivna objekt på kultursidorna. (Jag tror att Expressen var före med sina getingar.) Den andra, litet mindre, tidningen på Åland använder svärtor (sjöfåglar) för samma ändamål.

Nå, Marhällor från ett till fyra kan väl vara lämpliga betygsättare för både kreaktivitet och uthållighet.

Marhällan har stått på sin snålt uppstickande stenknuv i kanten av Ålands hav sedan 1938. Stormar som översköljer henne med väldiga vågor från fot till hjässa bekommer henne inte. Packisen är värre. Men fastborrad i den lilla hätta av urberget som just på denna plats sticker upp från djupet står hon pall även när isen tar brottartag.

Bilden nedan tog jag när vi ombord på Rosella passerade i går.

Snyggt målad är hon, Marhällan, svart- och rödrandig. Det måste hon vara. Sånt finns det internationella regler om.

Varför är Marhällan svart- och rödrandig? Det tycker jag ni ska skicka en kommentar om, ni som vet.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Är det månne för att man kan pasera den både norr och söder om?
Pelle

Anonym sa...

Mitt på grund
Mässkalle

Anonym sa...

grund som kan passeras på alla sidor

Anonym sa...

för att de är snyggt.sluggo

Pettas sa...

Den är målad som en kryssprick, du kan passera den på alla sidor.
Tidigare var Marhällan helsvart men det har jag inte själv upplevt utan bara läst mig till. Den är ditsatt år 1938.