KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

torsdag, december 16, 2010

Minnen från Estland och Lettland

är det svårt att skriva om. Jag har erfarit det förut. Under resans gång blixtrar det ena fina uppslaget efter det andra genom bloggskrivarens skalle men när resan är över verkar ord för futtiga för att beskriva upplevelserna bland hjälpare och hjälpbehövande i Baltikum.

Nå, iallafall så kommer här en liten rapport.

Inda

Ankommer Kohila. Tidsbrist. Sladdar runt rondellen, lyckas pricka rätt avfart och några minuter senare pinar jag in den saltimpregnerade Transiten i snömodden mellan husväggen och en polisbil vid Kohila Turvakeskus. En blick på klockan: — En timma och tie minuter till deadline för incheckning till färjan, säger jag åt Kirsikankukka.

— Lugn, vi hinner, säger K, avslappnad som en sommarbris, alltid.

In med paketet till Inda som står i den lilla hallen och väntar.

— It is with great pleasure… jag överräcker denna lilla gåva på 420 euro som “min” orkester Dur-rackarna samlade in under en spelning i Mariehamn…

— I know, säger Inda glatt och förklarar sedan hur stor skillnad denna summa gör för hennes hem för ungdomar i svårigheter.

Det visar sig att en kontakt Inda har på Åland redan har ringt och berättat om Dur-rackarnas insamling.

Erbjudandet om mat och kaffe avslås artigt. En snabb fotografering av Inda med 420-euros paketet i famnen och iväg till Tallinks incheckning i Tallinn.

Inda står på trappan tillsammans med en av sina medhjälpare, en tant i sjuttioårsåldern, och vinkar när vi slirar iväg. Den gamla tanten ropar Hyvää Joulu så det ekar i gränden.

Lettland 16 cec 20101

Via Baltica var väl okej. Väl plogad och saltad så det stänkte saltlake fast det var flera grader kallt. Det var småvägarna som skapade vissa problem på återfärden från Cesis. Det snöade på natten. Som vanligt matade jag GPS’en med första målet, Kohila. Satellitmanicken lyder order. Hon räknade fram kortaste rutten vilket innebar en del småvägar. Vi startade i god tid. Hade sex timmar tid till en 300 kilometers sträcka. Nordväst om Valmiera var det stopp. Vägen bestod av två hjulspår i 20 centimeter djup snö och när vi kom ut på en slätt började drivbildningen bli farlig. En Ford Transit är inte spantad för sånt före.

En bil kom emot. Lyckligtvis fyrhjulsdriven, annars hade han inte sluppit förbi oss. Föraren avrådde oss absolut att fortsätta på den vägen. — Det är inte plogat. (Jotack, det ser vi) Vänd och sök er till motorvägen ner till Riga och därifrån Via Baltica mot Tallinn, sa han.

En väldig omväg. Skulle våra sex timmar räcka? Var skulle vi vända? En halv kilometer längre fram såg vi en timmerbil som lastade virke från ett upplag vid vägkanten. Slirande i snön tog vi oss dit och kunde vända på stället där timmerbilen hade baxat fram och tillbaka och pressat ihop snön. Men fastnade gjorde vi ett par gånger. Kirsikankukka fick knuffa på.

När vi väl hittat motorvägen var det bara att stå på. Men den rofyllda körning vi hade räknat med upp till Kohila blev en kamp med klockan och en tung fot på gaspedalen. På en 200 kilometers sträcka passerade vi tre långtradare som låg på sida bredvid vägen och en som hade  glömt att svänga när vägen svängde och stod snyggt parkerad på en åker i änden av den trettio meter långa fåra den hade gjort i det trekvarts meter djupa snötäcket.

Trettiosex minuter innan ms Victoria skulle avgå checkade vi in i Tallinns hamn…

En perfekt resa, med andra ord. Lagom spännande och med ett lyckligt slut.

Cesis xmas tree
Torget i Cesis. Snygg julgran.

Lettland 16 cec 20102
De här underbara flickorna, Liva, Ljana, Evita och Iveta var våra värdar, guider och mottagare av lasten. De här flickorna jobbar alla med socialhjälp.

Vi fick också besöka tre familjer och dela ut julklappar och kläder direkt till dem. Jag har bilder av detta också, och framförallt starka minnen, men det är inget jag offentliggör här.

1 kommentar:

Fru Venus sa...

Nästa gång du åker vill jag att du kommer via här så att jag får skicka med lite grejer!