KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

måndag, augusti 15, 2011

Att ange tiden i antal glas,

vilket ibland förekommer här i bloggen, är ingalunda ett mått på hur många glas rom skepparen inmundigat vid en viss tidpunkt på dygnet utan ett gammalt sätt att till sjöss hålla koll på tiden med ett timglas. Ni vet, en sån där glasbehållare med getingmidja innehållande sand som rinner från den ena behållaren till den andra.

296px-Wooden_hourglass_3 398px-Ship_bell_missile_cruiser_USS_Chancellorsville

Man behöver alltså ett timglas (halvtimmes) och en skeppsklocka.

Dygnet ombord löper i fyratimmars vakter. Mitt på dagen fastställer kaptenen och hans styrmän tidpunkten för 12-slaget med hjälp av sextant och solens meridianpassage, dvs det ögonblick när solen upphör att stiga, “rullar över” fartygets meridian och börjar sjunka. Då är klockan 12 på just den longitud fartyget befinner sig. Man slår åtta glas på skeppsklockan, förmiddagsvakten är slut och middagsvakten börjar. Timglaset startas och när det runnit tomt är klockan 12:30 eller ett glas. Glaset vänds och när det runnit tomt en andra gång har två halvtimmar av vakten gått, klockan är 13:00, man slår två glas. Så rullar det på till åtta glas klockan 16:00 då allt börjar om på nytt.

På skeppsklockan slås hela timmar med kort mellanrum mellan slagen.
Fem glas slås så här: .. .. .

Jag har alltid undrat hur dom kom ihåg att vända glaset exakt när det runnit tomt. En annan kommer ju inte ens ihåg att ta äggen från spisen efter tre minuter.

Glas

På gamla ss Yrsa slog vi glas. Det var rorgängarens uppgift att sköta den detaljen med hjälp av skeppsklockan som hängde ovanför ratten. Flera av befälet, med Ejler Wahlsten i spetsen, var segelfartgygssjöbjörnar. Traditionen från segelfartygen skulle hållas vid liv även om det egentligen inte behövdes.

1 kommentar:

Anonym sa...

Minuter och sekunder var inte så noga då. PELLE.