KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

torsdag, december 05, 2013

En dyr påmönstring

samt en personalchefs vedermödor och en sjöman som skickas hit och dit över halva jordklotet handlar denna sanna berättelse om.
 
Andreas Garamvölgyi berättar:

1997 skulle jag mönstra på min tredje eller fjärde törn på MT Stena Barbados i Bridgetown, Barbados i Karibien. Båten körde i långtidscharter för amerikanska Texaco mellan öarna i Karibien, med en avstickare till Sydamerika då och då. Jag fick en flygbiljett ifrån Stockholm till London, där jag skulle hämta ut nästa flygbiljett till Barbados. Rederiet tyckte det var billigare så, istället för att få flygbiljetten direkt till Barbados från Stockholm. Det skulle visa sig bli ett förödande och riktigt dyrt beslut.

M/t Stena Barbados. Foto: http://www.aladdin.st

När jag landade i London så var jag mycket riktigt bokad på flyget till Barbados, dock så verkade den sista flygbiljetten till Barbados inte vara pröjsad. Rättare sagt så hade inte pengaöverföringen hunnit bli klar i tid, Så trots flera samtal ifrån mig till rederiet i Sverige så fick jag inte flyga iväg för flygpersonalen. Cirka en timme efter att planet lyfte till Barbados utan mig, så kom bekräftelsen till London att flygbiljetten var pröjsad. Efter ytterligare samtal hem till rederiet, bestämde de att jag skulle ta in på nåt hotell och vänta på instruktioner för flyg nästa dag.

Morgonen därpå kom beskedet att jag inte fick flyga till Barbados för då skulle jag bli akterseglad på kajen, för båten hinner dra därifrån innan jag skulle landa. Nya kontraorder ifrån rederiet: Flyg ner till Amsterdam och ta in på ett nytt hotell! Jag skulle flyga till Curacao dagen efter. Biljetten skulle ligga och vänta på mig på Schiphols flygplats i Amsterdam.

Efter en övernattning i Holland så sitter jag vid incheckningen då jag hör mitt namn ropas i högtalarna. Där väntar ett nytt meddelande på mig, att jag ska skita i Curacao-flyget och checka om till ett annat flyg som skulle lyfta 6 timmar senare till Paramaribo, i Surinam i Sydamerika. Fartyget hade fått ändrade order om destination. Det var bara att snurra vidare mellan terminalerna, hitta en ny flygbiljett och hoppa på planet till Sydamerika i stället.

Efter drygt ett halvt dygns flygresa landar jag i Surinam och kliver fram till passkontrollen där de frågar efter VISA. Tyvärr har jag bara Master card sa jag. Det skämtet togs inte väl emot, jag fick en fet och otrevlig stämpel som sa att jag var utvisad p.g.a. att jag inte hade något visum och jag skulle sättas på första planet tillbaka till Europa som skulle lyfta om 2 timmar igen.

Shit, nu blev det bråttom att få tag på en telefon, väcka personalchefen hemma i Sverige mitt i natten och förklara för honom att han hade 2 timmar på sig att trolla fram ett visum till mig på andra sidan jordklotet, annars skulle jag bli utvisad tillbaka till Holland. Han var redan innan duktigt less på min jorden runt resa utan att komma fram till båten, så han fick en panikattack och vrålade i telefonen att jag inte skulle flyga tillbaka. Jag förklarade då för honom att det beslutet knappast låg på mig. Vem fan visste 3 dagar tidigare att jag skulle till Surinam? Han slängde argt på luren då han var tvungen att ringa ett dussin samtal, svor han.

Så jag bara satt och väntade i en tullkur i Paramaribo tillsammans med en tulltjänsteman, vars uppgift var att se till att jag kom ombord på planet tillbaka till Holland om 2 timmar. Cirka 10 minuter innan alla skulle borda planet dyker det upp en agent som sade sig representera mitt rederi och efter väldigt mycket ordväxlingar och diverse utväxlingar av sedlar, drogs jag genom passkontrollen i diplomatkön, och vips så var jag inne i Surinam. Då började agenten att springa till sin bil, det var lika bra att vi försvann ifrån flygplatsen innan tullchefen skulle dyka upp, sa han när han med ett däcksskrik gasade iväg ifrån flygplatsen.

Jaha, ska vi till båten nu undrade jag? Båten? Nej, nej, det finns ingen svensk båt inne idag, kanske imorgon, så jag blev incheckad på ett nytt hotell. Dagen efter ringde telefonen på hotellet och agenten meddelade att jag skulle packa ihop mina saker för rederiet hade meddelat honom att Stena Barbados var nu på väg till Guyana istället och jag skulle flygas över dit nästa dag. Efter ytterligare en övernattning blåstes den planen av då fartyget återigen var på väg till Surinam. Så efter 4 nätter på hotell i Paramaribo anlöpte Stena Barbados Surinam och jag kunde mönstra på båten, en vecka efter att jag lämnat hemmet. Enligt vår kapten så var det rederiets dyraste påmönstring nånsin, bara för att de från början tänkte spara en liten slant på bokning av flygbiljett ifrån England i stället.

Här slutar Andreas Garamvölgyis berättelse.

Sjömän är ett flygande folk. Sånt här händer.

 

Inga kommentarer: