KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

måndag, augusti 04, 2014

För sjuttiofem år sedan ...

körde man turister med en tio meters sjöbuss genom denna kanal. Idag ser det ut så här. Även om kanalen vore bred och djup skulle det inte gå att köra motorbåt här eftersom Golfklubbens bevattningsslang bitvis flyter mitt i farleden.

Saxat ur Ålandstidningen:

"I år är det 75 år sedan turistbåten m/s Strömbolstad började "klyva" kyrksundens vatten i norra Sund. En rutt skapades för att guida turister längs vattenleden från Jomala by, via Kastelholms slott och Sunds kyrka, till gården Norrgårds i Strömbolstad.

Grovt polyetenrör flyter i kanalen ....
...och framför lastarbryggan vid slottet ...

Det var en fantastisk idé skapad av visionären och mångsysslande bonden Karl Johan Karlsson med familj på Norrgårds i Strömbolstad. Chaufförerna Runar Roberts och Rafael Virtanen var även delaktiga i företaget genom att de skötte busstransporterna.

Hela konceptet känns fortfarande modernt, de ville ju lyfta fram det genuina, naturliga och ursprungliga i den lokala landsbygdsmiljön.

En satsning värd att minnas. Men kriget kom emellan och den banbrytande linjen upphörde i och med krigsutbrottet 1939.

Området

Både Västra och Östra kyrksunden är natursköna med odlingslandskap på norra sidan och vild, oförvanskad natur på den södra. I Västra kyrksundet tornar Jussbölebergen upp sig med granklädda branter. Vi har kommit till Ålands egna "alpområden".

Kyrksunden, som förenas genom Bromansströmmen, utgör en vattenled som sträcker sig ända upp till Sibby by. Sunden möter havsvikarna genom Kloströmmen, som ringlar sig ut i skuggan av Kastelholms slott via Kökshavet till Slottssundet.

Invid Bromansströmmen och Strömsäng ligger Sunds kyrka med rötterna i medeltidens dimma. Spåren efter äldre sjöfart finns kvar. Invid kyrkstranden ligger ett gammalt vrak, vilket blev undersökt år 1953.

I Östra kyrksundet tornar Skiftesholm upp sig vid synranden. Här bytte kyrkroddarna om på sin färd med båten mellan hembyn och kyrkan.

Fanny, Verner, Herman

I början av 1930-talet lade Norra Sunds fiskevårdsförening fram planer på att främja fisket och turismen i trakten.

Vid ett möte i västra Sund beslöt man att de s. k. Bromans- och Kloströmmarna skulle rensas upp och göras djupare. Det var även aktuellt att bygga bron invid slottet högre för att möjliggöra framfart med större båtar. Landskapsnämnden beviljade understöd till arbetena.

Enligt uppgift var det landstingskvinnan Fanny Sundström, landskapskamrer Verner Eker och riksdagsman Herman Mattson som ursprungligen stod bakom idén. Under 30-talets inledning var det på Åland liksom på många andra ställen stor arbetslöshet, vilket gjorde att det fanns gott om arbetskraft.

Tiometers-båt

Karl Johan Karlsson föddes år 1877. Hans far Karl August, som var en duktig jordbrukare med visioner, uppförde många nya byggnader på hemmanet. Han byggde även en orgel, vilken sedermera donerades till Ålands kulturhistoriska museum.

KJ , som gått en båtbyggarkurs i Saltvik, började skissa på en lämplig båt för turisttrafiken. Han beställde modellritningar från småbåtsvarv i Sverige och så småningom bestämde han sig för ett tio meters kravellbygge.

K J började leta efter lämpligt virke. Han köpte spantvirke i ek från Brändbolstad. Stävämnet hämtade han uppe i Arrestantkleven på Skolberg. Under vintern 1933 påbörjades bygget hemma på skullan. Oftast gjorde K J allt arbete ensam, men vid vissa moment behövde han hjälp. I slutet av april 1934 sjösattes båten efter att ha transporterats längs vägen med hjälp av rullar.

Turerna inleds

Karl Johan hade diskuterat med olika rådgivare innan turerna inleddes, som landskapsarkeolog Matts Dreijer, kyrkoherde Evald Snellman, lärarinnan Fanny Sundström och Herman Mattsson. Han samarbetade dessutom med Suomibyrån i Stockholm.

K J blev förare och sonen Lars arbetade som styrman på Strömbolstad. Inledningsvis körde de provturer på måndagar, tisdagar och torsdagar med start klockan 12 från Jomala vik. Sonen Per minns att de förväntansfulla turisterna, som stod på stranden, var belamrade med överrockar, paraplyer och kikare. K J bjöd dem vänligt ombord och presenterade sig som sjövan bonde, en titel han var noga med.

Så lade båten ut och det dröjde inte länge innan stämningen var hög, beroende dels på den spännade "borrskaftsnavigeringen" i de trånga vattnen, dels den vackra naturen med vassruggar långt ut från land.

Efter ungefär en timme anlände sällskapet till det första etappmålet, lastarbryggan intill slottet. Styrmannen kunde ibland få en komplimang:

"Det var toppenkäckt därborta i vassen."

Turisterna strömmade iväg upp mot borgen. Intill slottet fanns en gammal sjöbod, i vilken de kunde köpa åländskt hantverk och titta på den gamla kyrkbåten. Efter slottsvisningen svalkade sig turisterna med ett glas lemonad i slottsvaktmästarinnan Ester Karlssons berså.

Mat och trädgård

Snart fortsatte färden igenom Kloströmmen och vidare över det spegelblanka kyrksundet med kurs på kyrkan. Kyrkvaktmästaren Sundqvists son Edvin var vidtalad att föra kyrknyckeln till sällskapet.

Han minns hur spännande han tyckte att det var att se en så stor båt inne i kyrksundet. När han hörde motorn i fjärran sprang han ner till bryggan. Turisterna besåg kyrkan både ut- och invändigt. Någon gång gick de upp i tornet för att titta på utsikten.

Sedan fortsatte färden genom den grönskande Bromansströmmen. Om det var ovanligt lågt vatten fick turisterna vandra över Strömsäng. De fick då bekanta sig med smörblommor, geranium, älggräs och kvistade björkar.

Turistbåten forsade vidare över Östra kyrksundet. I fjärran syntes snart Sibby dallrande i soldiset. Båten lade till vid båthuset vid Klapparstranden i Strömbolstad och passagerarna promenerade upp till gården där de bjöds på traditionell åländsk mat. De kunde njuta av trädgården med ett tjugotal fruktträd och regnbågsskimrande blomland med flox, duvan i arken, löjtnantshjärtan, pioner, krolliljor och kejsarkronor.

Serveringsbordet stod mittför den rikt utsirade verandan. Husfrun Mathilda hälsade gästerna välkomna och bjöd dem till bords. De kunde välja emellan fil, nybakt ålandsbröd, svartbröd, sötost, olika pålägg, sill, mjölk och färdiga smörgåsar. Avslutningsvis serverades kaffe med sockerkaka, längder, skorpor och ett fantastiskt vatten från Grannas Svelande.

Med buss

Efter måltiden inbjöds gästerna till mangårdsbyggnadens sal, där de kunde skriva sina namn i gästboken. De intresserade kunde titta på gårdens gamla allmogeföremål. Vid något tillfälle bjöd sönerna på musikinslag med fiol, psalmodika och dragspel.

Snart började en typisk dag lida mot sitt slut.

Vid 17-tiden hämtade bussen gästerna. Medan Wirtanen åt chaufförssmörgås passade turisterna på att tacka familjen Karlsson. Sedan följde fotografering. Någon kunde stämma upp till ett fyrfaldigt hurra. Snart blev chauffören stressad och tutade tre gånger med hornet. Resenärerna sprang till bussen och efter en stund var den på väg tillbaka mot staden. Det blev åter kväll och en hektisk dag var slut.

Turistbåten förde även passagerare till gudstjänst. En gång for de med den till julkyrkan. Julljus lyste i salongsfönstren när båten styrde emot Strömsäng.

Snabbt slut

Våren 1938 emigrerade en av sönerna till USA Han hade för avsikt att förtjäna så mycket pengar att han kunde återvända för att överta rutten, men tiderna blev dåliga och kriget kom emellan. Båten lades i stället upp.

År 1948 sålde man Strömbolstad till Sigfrid Järnström i Pargas. I mitten på 1950-talet var m/s Strömbolstads saga all. Då sågs dess förstäv sticka upp ur sanden på en strand intill Nagu apotek.

Karl Johan avled år 1954 och frun Mathilda i början av 1970-talet efter väl utförd livsgärning. Bakom rutten stod ett oerhört hårt arbete för familjen; gården skulle ju dessutom skötas.

De åstadkom ett imponerande resultat. Mellan åren 1933 och 1939 besöktes Norrgårds av 2500 gäster. Var och en kan konstatera vilket möda det ligger bakom ett sådant resultat.

Många gäster glömde inte Kyrksundsrutten med dess värdar. Här kommer en vers skriven i gästboken:

Förtjusande idyll

bland Ålands backar.

Min enkla hyllning här mottag.

För visad gästfrihet jag tackar,

en strålande augustidag.

Inge Borg 1938

Tack till släkten Karlsson från Norrgårds i Strömbolstad, särskilt Per som varit uppgiftslämnare."

 

 

 

Inga kommentarer: