KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

tisdag, december 29, 2015

En godhjärtad handling

En gång har jag varit snäll och osjälvisk. Jag tror det var 1949.

Småskolan i Tosarby fick ny läsebok, det var en med en tupp på pärmen. Alla tog hem sina böcker för att bekanta sig med det färggranna underverket. Ivrig skyndade jag hem från skolan, tog fram läseboken och läste igenom den på en halv timme.

Jag kunde nämligen läsa redan när jag började skolan. Det var mammas förtjänst. Hon började lära mig läsa redan när jag var fem. Läsövningarna ägde rum på kvällarna vilken var den enda tid på dygnet mor hade tid att sätta sig ner. Då lade vi beslag på petroleumlampan, om vi inte var utan petroleum (det hände att det inte fanns olja till lampan) annars läste vi i skenet av ett stearinljus och hade vi inget stearinljus blev det ingen läsning. Ljuskällan placerade mamma på hörnet av den svarta järnspisen hon lagade mat på och boken på en pall nedanför, nära ljuskällan. De andra i hushållet fick sitta stilla i mörkret i var sin knut för de såg ju ingenting. Det fanns ingen annan ljuskälla.

Nå när vi kom till skolan följande dag skulle det skrävlas om vem som hade läst ut boken fortast. — Två timmar, ropade flera. — En timma! sa en flicka som jag var lite förtjust i. — Enåenhalvtimma, sa jag bara för att låta Henne vinna.

Den flickan är min hustru idag.

Det här tror inte en del av mina bekanta för det är nämligen så att:

 

Tittade på "Fröken Frimans krig" på teve igår och missade därför första halvtimmen av den kritikerrosade filmen Lärjungen som har koppling till Åland. Jag kom in i filmen i en bastuscen där fyrmästaren, alldeles torr i skinnet, säger till sin likaledes av bastuvärmen alldeles oberörda lärjunge: "Jag tolererar ingen pardon".

— Va fan säger karln, sa jag åt hustrun, e de svenska dedär?

Lite längre fram i filmen fick man höra: "Fartyget rammade skäret med babords akter".

Konstigt nog var beskrivningen av hur man använder en sextant nästan korrekt, men inte ett ljud om att man för positionsbestämning även behöver en rättvisande klocka, en kronometer. Man visade visserligen en logaritmtabell men det framkom inte att det krävs en tio till femton minuter lång räkneoperation där man använder logaritmer för att få fram en ortsbestämning efter att man mätt solhöjden. Det är noga med tiden. Från det ögonblicket man fått solens undre rand att nudda horisonten måste sekunderna räknas tills det man läser av kronometern De sekunderna ska sedan dras ifrån klockslaget man läser av.

Petitesser! Hårklyverier! Det var inte det filmen handlade om, säger ni.

Okej, säger jag. Men detaljerna ska vara rätt. Och hur i glödheta helvete kan man släppa igenom "Jag tolererar ingen pardon". och "... rammade skäret med styrbords akter". Jag bryr mej mera om sådant än vad som rör sig i skallen på en galen fyrmästare.

Men det var ju mycket bättre än i vissa amerikanska filmer där man mäter solhöjden och läser av koordinaterna direkt på sextantens gradskala.

Om man bortser från felen och betraktar filmen som psykologisk thriller så är den bra.

¡Chao!

logaritmtabeller

 

2 kommentarer:

Paul sa...

Hej Ole! Jag är så glad åt din återkomst i bloggen. Det har känts väldigt konstigt att inte ha dina trevliga texter att fördjupa sig i. Jag vill önska dig ett gott slut på år 2015 och ett lyckosam start på 2016.

Kapten Haddock sa...

Tack, Paul. Gott Nytt 2016!