KOMMENTERA! Det går bra att kommentera direkt under inläggen. Lättast är dock att kommentera på facebook. sök "Kapten Haddock" på facebook

torsdag, november 03, 2016

Obemannade färjor

Etern genomfars dagligen av budskap och artiklar om pågående forskning om obemannade fartyg. Spännande är att Rolls Royce i Raumo ligger i framkant i den här forskningen.

Folk (främst gamla sjömän) som hör talas om obemannade fartyg fäller genast ut taggarna och intar attityden: "Det går aldrig", kanske för att de bäst vet hur komplicerat det är att driva ett fartyg. I en artikel läste jag att små inrikes färjor och fartygslinjer troligen blir de första att trafikeras av fjärrstyrda båtar eftersom en ensam flaggstat lätt kan ändra lagstiftningen medan man väntar på att ett internationellt regelverk blir klart.

Det är klart att det går. Tänk hiss! Tryck på knappen så kommer färjan. Så fungerar ju Töftöfärjan, färjan mellan Sund och Vårdö,nattetid redan nu. Fast det är en gubbe som kör när du trycker på knappen och den gubben behövs ju inte alls. Färjan kan fjärrstyras och det finns teknik som kan köra färjan automatiskt. Klart att det nya kommer att krångla i början. Många har väl svurit över en krånglande, men ack så säker, hiss. För övrigt är inte Töftöfärjans pass särskilt mycket längre än Eiffeltornet är högt. Google förtäljer att det finns hela tretton byggnader i världen som är högre än Töftöfärjans pass är långt. Hur många hissar dessa skyskrapor har tillsammans har jag inte orkat ta reda på. Det är inte så många decennier sedan man ansåg att passagerarna själva inte kunde sköta en hiss. Det fanns hissförare. Hisspojken kanske behövdes när tekniken var ny och primitiv men snabbt blev han lika onödig som färjföraren snart kommer att bli.

Härmed inte sagt att det är lika enkelt att köra en färja över ett blåsigt, strömmande färjpass som att köra en hiss från groundfloor till hundrade våningen men problemen går att lösa. Naturligtvis övervakas färjorna från en central plats och samma person kan övervaka flera färjor. Nu hör jag ett ramaskri från färjförarna:

Om bränslefiltret på ettans motor blr igensatt av skit, vem fan ska byta filter?

Går det att lösa? Frågar jag tebaks. Och det är väl inte hugget i sten att färjorna ska köras med urgammal diesel-teknik.

Och samma gubbe som sitter i landskapsborgens färj-kontrollrum kan sköta bron över Lemströms kanal och eventuella andra öppningsbara broar som måtte komma i framtiden.

För att beställa öpnning av bron över Strömma kanal, sundet mellan Kimitoön och finska fastlandet, ni vet, dom som skryter om att sundet är den enda plats i Finland där man kan se att vi har tidvatten i Östersjön, anmäler man ankomst till bron via VHF eller ett telefonnummer och vips öppnas bron när fartyget närmar sig men brovakten finns inte alls i närheten, jag vet inte var han/hon häckar, i Åbo tror jag, drygt 70 km bort. Senast jag gick genom Strömma kanal, det är något år sedan nu, var det en glad kvinnostämma som besvarade mitt anrop. Bara det blir man ju glad av och bron öppnades i precis rätt ögonblick.

Obemannade små färjor kan vara verklighet inom några år, tror Oskar Levander, Vice vd på Innovation, Engineering & Technology på Rolls Royce Marine i Raumo, Finland. Han säger så här:

"The first remote controlled ferry demonstrator could hit the water within four to five years thanks to a new wave of research into operational efficiency based on ship intelligence solutions". Citatet har jag kopierat från: http://worldmaritimenews.com/archives/171582/rolls-royce-first-unmanned-ferry-could-be-just-five-years-away/

Läs mer här:

http://www.marinelink.com/news/autonomous-unmanned-close397780

Norge och Finland ligger i framkant i forskningen om besättningslösa drönarbåtar. Och för mej blir ju saken inte mindre intressant efter att norrmännen har inrättat världens första testområde för fjärrstyrda fartyg i Trondheimsfjorden just på den plats där jag på skolskeppet därstädes i förra millenniets nittonhundrasextiotal gjorde mina första stapplande steg i RADARns handhavande och lärde mig grunderna i de då häpnadsväckande exakta hyperbel-navigationssystemen DECCA och LORAN. En sjömils noggrannhet i ortsbestämningen ansågs mycket bra på den tiden. På lilla m/s Bleikvassli med vilken vi gick i Nordsjöfart en sommar använde vi flitigt radionavigationssystemet CONSOL (tyska SONNE) där man med en vanlig transistorradio fångade upp korta och långa signaler, Lorenz-beam tror jag det hette, från sändare i land. Man räknade antal korta pip innan de övergick i långa. Ett visst antal korta pip gav en bäring till radiofyren. Systemet var mycket bra,hade lång räckvidd och täckte hela Nordsjön. Men var man nöjd därmed? Ack, nej, nerlagda och skrotade och bortglömda är de, både DECCA , LORAN och CONSOL, precis som bemannade landsvägsfärjor kommer att vara innan barnbarnen hunnit skaffa ungar.

http://gcaptain.com/norway-designates-first-drone-ship-testing-area/

DECCA-mottagare. Tlotusentals navigatörer har stått med nosen över en sådan här apparat och med hjälp av data från visarna letat efter korsande röda, gredelina och gröna hyperbler i sjökortet. Bilden är från Wikipedia.

(Slarviga navigatörer på den där båten. Ni ser att dom inte orkat skruva fast locket på apparaten).

En får hoppas att den skrotningsfärdiga åländska linfärjeflottan hålls flytande tills den nya tekniken kommer och att det finns stake i politikerna när det väl är dags att sadla om. Och att dom håller ögonen på Rolls Royce Marine och Kongsberg. I framtiden blir det viktigare att skapa kontakter dävidlag, på alla språk, istället för att gnälla om att det är finsk text på en glasskiosk i Mariehamn.

http://www.rolls-royce.com/products-and-services/marine.aspx

http://gcaptain.com/norway-designates-first-drone-ship-testing-area/

Bara så ni vet vad som som varit och vad som troligen väntar.

UPPDATERING

läs här vad dom gör i Sverige:

http://www.svd.se/lattare-overfart-med-obemannade-farjor

 

1 kommentar:

Unknown sa...

Kanske nånting för Simskälalinjen.